tisdag 10 maj 2011

Här kommer ännu ett dagboksinlägg från förrsa sommaren. Denna gången från dagarna runt Kasias Bröllop.


6 augusti

Nu är det dags för Kasias bröllop. Det ska bli sååå spännande. De har galabröllop och en gala klänning skulle införskaffas. Men med en budget på 1000:- var det fullkomligt omöjligt så jag tog hjälp av Daniels mamma och sydde om en klänning jag redan hade. Den är lång i alla fall och jag tänker faktiskt inte bry mig om de inte tycker den är tillräckligt fin. Jag förstår faktiskt inte varför man ska ha krav på sina gäster när det kommer till klädsel, jag tycker det är rätt korkat. Ofta så åker de långt, betalar eget boeende o.s.v och sedan ska de köpa nya kläder för flera tusen kronor också? Nej, inte min stil alls. Vi har klädkod Kavaj vilket täcker det allra mesta. De som vill köpa en ny klänning får om de vill men oftast så har ju alla minst en lite finare klänning i alla fall, så länge personen i fråga trivs så är det bra. Att ha ett krav på att klänningen måste vara marklång är bara fånigt.

På hotellet i Hudviksvall möttes jag av Anki, Mia och deras makar. Mia hade beställt bord på en resturang där vi åt och drack gott. Men det blev ändå tidigt i säng för min del, kände mig inte riktigt kry.

Vi åt frukost och sedan gick vi en sväng på stan och shoppade. Eller ja, den stad som finns i Hudiksvall. Sen upp på rummen för att göra oss i ordning. Vi satte oss inne i Mias hotellrum och sminkade oss och umgicks. Sen på med feststrassen. Mia hade på sig en blå aftonklänning som satt som en smäck. Och då menar jag verkligen smäck, att hon ens kunde ha underkläder på sig va helt otroligt, men ska man vara fin får man lida pin. Och oj va fin hon va! Och Anki hade en lång, grön och mycket sexig klänning på sig. Hon är handsbolls-spelare och har en helt fantastisk figur och jag kan lova att hon drog blickar till sig under hela dagen. Själv hade jag en orange/rosa klänning med massa tyll. Jag hade problem med att hitta en klänning inom tv4as budget på 1000:- så jag sydde om en begagnad helt enkelt. Producenten älskade den, hon sa att hon gillade att jag kom ner från hotellrummet och såg ut precis som mig själv och inte som mig i någon annans festklänning. Jag förstår vad hon menar för det var precis så jag kände mig när jag provade massa klänningar. Eller, egentligen kände jag mig som en Pinjata. Personer med min form och storlek ska helt enkelt inte ha färglada, långa klänningar.

Sen åkte vi ut till vigselplatsen som var på ett berg med utsikt över havet. Det var faktiskt väldigt vackert och jag förstår varför hon valde den platsen. Väl där gjorde vi en kort ståuppa om vigselplatsen och lite om våra förväntningar.

Sen blev det en lång väntan, inte nog med att vi va där tidigt utan sedan blev brudparet en halvtimme sena. Det var lite utav en konstig stämning ändå. Alla gäster skulle radas upp så att när bruden kom med limousinen så skulle hon gå upp med gästerna upradade runt henne. Det kändes lite uppgjort och toastmastern var lite väl gå påig och upprepade högt och tydligt, speciellt för oss hur vacker allt var och hur bra allt var. Precis som om vi inte kunde se det själva. Det kändes verkligen som om hon försökte påverka oss men det va så uppenbart att det mest blev fånigt. Speciellt när bruden kom och toastmastern skanderar "Åh vad vacker är hon, visst är hon vacker" och där stod vi på rad och kände oss mest som statister på en riktigt fånig film.

Men det var ingen tvekan om att Kasia var lycklig. Hon riktigt strålade och jag la knappt märke till henne klänning först. Hon fördes fram utav sin far och även om jag inte är ett stort fan av brudöverlämning så va det faktiskt lite rörande när man såg hur hennes far torkade bort en tår efter att han lämnar över henne till Norali.

De hade en borgerlig vigsel där vigselförrättaren pratade lite om äktenskap och läste den dikt om kärlek. Det var ingen sång eller något utav någon annan och det saknade jag lite. Hela ceremonin va över på 5 minuter och efter att ha fått vänta på brudparet så kändes man lite snuvad på konfekten.er

Efter så drog vi ner till hotellet igen, tydligen så var festen på samma hotell som vi bodde på. När brudparet kom började toastmastern igen skandera hur vackert och fantastiskt allt var, precis som om vi inte såg det själva, hon var faktiskt lite irriterande. Nu lade jag först märke till Kasias klänning och även om den faktiskt inte alls tilltalade mig gav jag den ändå ganska höga poäng eftersom den passade Kasia så himla bra.

Nu blev det en ganska långtråkig väntan på förrätten där toastmastern än en gång poängterade hur vackert och fantastiskt allt var. Och ja, det va det. När man först kom in i festlokalen möttes man utav ett stort vitt träd som va pyntat med kristaller osv. Borden var dekorerade med ett blomsterarrangemang och där var "snö" och "snöflingor" utspridda. Placeringskorten var dock aningen menlösa, ett vikt papper med tre små "diamanter" på. En liten favor-påse som var fyllda med minttabletter också.

När förrätten väl kom var den kall. Det kändes lite underligt att en förrätt på fisk och potatis skulle serveras kall. Huvudrätten var desto godare, det serverades en hjortfilé med rödvinssås, massa ungsbakade grönsaker, något skum potatisgrej och blomkålspuré. Den var faktistk väldigt tilltalande och höjde mitt slutbetyg på maten. Tyvärr sänktes betyget av både efterrätten och tårtan. Efterätten var alldeles för söt, någon kräm i ett knäckigt skal och frukt. Krämen och frukten gick an men skalet fick verkligen tandtrollen att leva loppan. Tårtan som var 120 cm meter hög hade vi verkligen sett fram emot men vi blev alla lite besvikna när vi insåg att de fick till höjden med en tårtställning. Det var alltså stora mellanrum mellen tårtorna och det var inte riktigt den bilden som Kasia hade målat upp för oss. Men den var fin även om dekoreringen inte tilltalade mig personligen. Vi fick varsin bit och slog oss ner vid boret, vi var bordsplacerade med toastmastern och hon började som vanligt skandera högt och brett om hur fantastisk god tårtan var. Ingen av oss gillade den dock, den såg rätt osmaklig ut med gult och brunt mousse. Dessutom kändes det som om det var små plastbitar (!?!) i den. Smakerna gick inte direkt ihop heller, den kändes lite väl skum. Toastmastern som skanderade så högt hur god tårtan var, hade även hon lämnat mer än halva tårtan kvar.

Det bjöds i alla fall på en massa underhållning och grejer. Man förstod ju att Kasia hade stenkoll på verkligen allt! Men efter ett tag började det bli väldigt varmt i festlokalen. Jag kunde knappt andas i emellanåt och hällde i mig vatten för att ens stå ut. Men det resulterade bara i att jag var tvungen att springa på toa hela tiden. Varje gång Mia skulle på toa fick jag och Anki följa med också för hon behövde hjälp ur och i klänningen. Hon är så himla rolig!

Producenten upptäckte att vårt humör började dala och hon frågade varför vi inte var med och dansade. Men vi var helt slut efter dagen och av värmen. Jag kände mig inte helt kry innan heller och efter en ståuppa kom ena assistenten fram och frågade hur jag mådde. Då började jag gråta, ville verkligen inte att de skulle tro att vi medvetet gaddade ihop oss mot Kasia eller nåt, för det var lite så det lät på producenten. Det var bara så himla mycket och jag hade varit vaken sen klockan 4.00 på morgonen.

Jag fick i alla fall tillåtelse att gå och lägga mig en stund innan vi skulle sätta poäng, så jag sade adjö till brudparet och tackade för en fin fest. Stämningen var otroligt hög på festen när jag gick och det märktes att folk hade kul!

Klockan ett så samlades vi i lobbyn igen för att lägga våra betyg. Det var skönt att få vila lite och det gick ganska så snabbt att lägga betygen. Satt och pratade lite med Anki och Mia men tillslut så satt jag och sov. Dessutom bröjade det drälla runt massa fulla snubbar som stötte ohämmat på oss. Så då var det dags att sova.

Denna natten sov jag mycket bättre men kände mig nästan bakfull på morgonen ändå. troligen pga av att det va så varmt i festlokalen kvällen innan. Jag gick upp och mötte upp Mia och hennes make på frukost. Anki och hennes man hade redan begett sig.

Frukosten slank ner och sedan va det iväg mot tågstationen och resa hem igen. Nu är det exakt tre veckor kvar till vårt bröllop!

Inga kommentarer: