Tider går och går..

I fredags gick jag in i vecka 32, nu är det bara 8 veckor kvar. Känns som om det inte var alls längesedan som vecka 12 precis hade passerat, den där magiska veckan då risken för missfall blir mindre ni vet. Eller när jag gjorde det första positiv graviditetstestet, stod på vår balkong och vred och vände på den där stickan i solskenet. Den såg ju positiv ut men inte tillräckligt stark för att jag skulle våga tro på det.
Nu sitter man här med en stor, guppande mage. Lillkillen har nog hicka skulle jag tro. En skål med gröt, sötat med lite sirap plus ett glas juice blev nog lite för mycket för honom.

I övrigt verkar det där jobbiga illamåeendet som jag hade i början av graviditeten sakta men säkert komma tillbaka. Jag kommer aldrig upp ur sängen på morgonen och att äta frukost är helt uteslutet. Jag får på min höjd i mig något kex, en halv frukt eller en kopp te.
Idag tog det nästan 2 timmr från det att jag vaknade till det att jag kom upp, så då kunde jag få i mig några skedar gröt, var så hungrig att jag inte visste vad jag skulle ta vägen! Är det rätt ofta nu för tiden faktiskt. Äter och sover är det enda jag gör. Vilken tur för mig att jag är arbetslös, slipper man allt meck med sjukskrivning och sånt.
Eller ja, det är lite meck ändå med arbetsförmedlingen och sånt men jag försöker att ta det med ro. Vilket inte alltid är så lätt när man är gravid och hormonstint ska jag tala om. Försökte få tanten på arbetsförmedlingen att förstå att det inte finns en enda arbetsgivare som skulle anställa en kvinna 8 veckor innan beräknad födelse. Men att jag ändå gjort mitt, uppdaterat mitt CV, skrivit in mig på olika bemanningsföretag som erbjuder kortare uppdrag o.s.v.


Trodde verkligen att en äldre kvinna som hon skulle förstå min situation men nej, sist jag var där fick jag prata med en man, yngre än mig och han var så himla förståeende och snäll. Det var han som fixade att jag inte behövde komma in till arbetsförmedlingen en gång i månaden utan att det räckte med att jag ringde. Tanten jag fick träffa denna gången tyckte att det var en bra idé att jag skulle komma in 2 gånger innan bebisen kommer, varpå en gång 2 dagar innan jag skulle föda.
Det lyckades jag i alla fall få henne att förstå att jag kan föda när som helst då och det sista jag vill oroa mig för på förlossningen är att det ska bli stul med mina pengar för att jag misar mitt jävla möte på arbetsförmedlingen.
Suck och ve, ta det med ro var det va? Lättare sagt än gjort.

Jag bjuder på lite tavlor som jag har målat i stället. Försöker göra något vettigt mellan mina sovattacker och att måla är så rofyllt. Oftast.. Hade kanske ett vredesutbrott på en av tavlorna häromdagen men jag har fixat till det så det behöver vi inte tala om!

 

Har fastnat lite för de där stora dockögonen så gjorde några tavlor i lite olika färger. De passar bra tillsammans med den större tavlan jag målade för några veckor sedan så dessa åker alla med på utställningen i sommar. Det blir färgglatt! Men jag är ju en färgglad person så det passar ju bra!