Vecka 27

Jag har ingen aning om vad det är för datum idag, eller vad det är för vecka. Om jag inte nyss hade frågat min kära make hade jag inte haft någon aning om vad det var för veckodag heller.
Tiden bara flyger förbi mig, timmar, dagar, veckor, vem håller koll egentligen?

Vad jag dock håller koll på är att jag numera är i graviditetsvecka 27. Eller 26+5 om man hellre vill räkna så. I magen sparkar Knyttet omkring som en liten ninja. Hans favoritsyssla är att sparka på min urinblåsa och väcka mig mitt i natten med sina karate-övningar.
Saker han inte gillar är när jag har byxor eller kjol med linningen rakt över magen. Då ligger han och sparkar på den, helskumt men på något sätt känner han väl den där inne. Vad vet jag.
Han väger över ett kilo nu och är så lång att när han sträcker på sig så kan jag känna honom på olika sidor av magen samtidigt.

I nästa vecka så räknas jag in bland de höggravida. Magen är inte i vägen allt för mycket än så länge. Jag doppar den i vattnet när jag diskar och målar på den ibland bara. Å andra sidan så lyckas jag alltid måla mer på mig själv än det jag målar så det är väl inte magens fel.

Nya målar projekt som jag har på gång är en byrå som stått i gästrummet. Den var fin som den var, mörkbrun, passade bra in hos oss. Men den var inte så "barnrumsaktig" så jag införskaffde mig lite färg. Nu strålar den i sina vackra färger, ska fixa lite roliga knoppar till den också innan jag visar den här i bloggen dock.
Hade lite färg kvar så jag letade fram en gammal ram som jag lyckats förstöra för längesedan. Jag har inte haft hjärta att göra mig av med den heller för den var rätt fin. Nu matchar den byrån jättefint.

Meh, borde inte skriva om barnrummet innan jag har bilder att visa er. Egentligen tänkte jag berätta om min pappa. Han var med mig när jag köpte färgen. Säjaren var jättetrevlig och visade en bra giftfri färg som han själv använde för att måla sin dotters möbler.
Han förstod precis vad jag var ute efter och blandade till alla konstiga färger. Som vanligt så är ju jag inte som alla andra så han fick springa några varv i butiken för att hitta det jag var ute efter. I alla fall, han var mycket proffsig, trevlig och gav mig en fin rabatt, för att jag var snäll eller nåt. Jag vet inte.
I går ringde pappa dock och var arg på mig för att jag målade med denna färgen. Tänk om den är giftig!! Jag sa till pappa att den är giftfri, frågade ju speciellt om det och dessutom luktar den inget alls. Men pappa var så arg för man kan inte lita på någon, blablabla..
Jag har nog fått pappas ögonfärg men min mammas blåögdhet. Jag vet inte varför pappa helt plötsligt blev helt hispig över det här. Säljaren sa att det absolut ingen fara att måla med färgen när man är gravid och att barnet i princip skulle kunna smaka på färgen utan att det är farligt. Det skulle inte vara särskilt gott, men inte farligt.
Jag "bråkade" lite med pappa om det här tills han gav med sig.
Några timmar senare ringde han igen, bara för att fråga om jag ätit lasagne på senaste. Det var alltså det som han var hispig på egentligen, hela den här hästkötts-skandalen.
Sen har han bara haft allt för lite att tänka på antagligen och den ena tanken efter den andra har lett till det ögonblick vi var i färgaffären och nu var han helt säker på att vi blivit pålurade giftig färg, precis som folk blivit pålurade hästkött.

Jag fick lugnt förklara för honom att jag inte köper färdigmat utan gör min egen lasagne. Och även om jag skulle ätit färdig-lasagne så är jag inte allergisk mot hästkött.
Idag har pappa ringt två gånger, dock inte för att skälla ut mig för något han inte har något att säga till om, utan för att höra att jag ätit ordentligt. Dessutom startar han varje samtal med "Sover du?" varesig han ringer klockan 12.00 eller klockan 20.00.
Undrar om alla blivande morfädrar blir så här knäppa?

På tal om att äta ordentligt så fick jag frukost på sängen. Har varit så fruktansvärt trött de senaste dagarna så jag har legat flera timmar längre än brukligt i sängen. Idag vaknade jag av att det luktade kokos, öppnade ögonen och det första jag ser är en ost. Vilket var jättekonstigt för det luktade kokos. Sen vaknade jag till lite mer och insåg att osten var en banan och när jag lyfte på bananen låg där en kokoskaka. Min man känner mig så väl!