Hugo är här!

Ja, nu kanske ni undrar varför det varit så tyst i min blogg de senaste dagarna. Eller så kanske ni inte i alls undrar utan rent av förstår varför det varit så tyst.

Nämligen på grund av den här lilla skrutten:

Hugo föddes den 15 maj klockan 19.00

Vi åkte hem i fredags och håller nu som mest på att lära känna varandra. Vad vi vet så gillar han fortfarande att sparka runt med benen men han gillar även att äta, fisa och sova så det är det vi sysselsätter oss med om dagarna!

Så ja, nu det närmaste kommer jag inte vara så väldigt aktiv här i bloggen men det går över snart, jag lovar!

Flodhäst på äventyr!

Idag har den glada flodhästen varit ute och härjat. En vän ringde runt lunch och frågade om jag hade lust att träffa henne i stan. Klart jag hade! Så jag struntade fullständigt i att jag är en flodhäst och vaggade ner till spårvagnen.
Det blev lite skoshopping, fika och en promenad i det fina vädret. Var så himla skönt att komma ut lite även om jag nu flera timmar senare är helt slut i hela kroppen och huvudet. Men det var det helt klart värt!
Dessutom har jag läst att det rekommenderas att röra sig om man vill få igång förlossningen. Jag är så himla redo för lilla bebisen att komma ut nu! NUNUNUNU helst igår...

I alla fall, fick shoppat lite roliga saker med. Två söta kuddar in till Hugos rum och så en salt och pepparkvarn som passar så himla bra i vårat kök!

Egentligen hade jag ju kunnat sy dessa kuddar själv men de kostade bara 70:- st och det hade kostat mycket mer att köpa tyget och stoppningen. De är väldigt stora också så det var helt klart värt 140:-!

Herr Pepparkvarn och Fru Saltkvarn trivs alldeles utmärkt på vår kryddhylla.
De är från min nya favorit pryttel-butik här i Göteborg. TGR, jag vill typ köpa allt där inne och ännu värre är att det är så himla billigt så jag skulle ju i princip ha råd. Det är det om är deras grej, få mig att tro att jag fyndar men egentligen packar jag bara på mig en himla massa och kommer alltid därifrån flera hundra kronor fattigare även om jag bra skulle "titta lite".

Den glada flodhästen!

Det låter som en barnbok. "Den glada flodhästen och Hugo". Å andra sidan låter ju allt som en barnbok om man slänger in ett adjektiv, ett djur och ett namn. "Den fräcka sköldpaddan och Anna", det behöver inte ens vara ett djur utan vad som helst. "Den tokiga ballongvispen och Fridolf".
Eller ja, den sista låter kanke mer som en knäpp kokbok.

I alla fall, den här glada flodhästen är nu i vecka 38. Minns när jag var i vecka 8, då kändes det som om tiden stod stilla. Ville bara skrika ut och berätta för alla att jag var gravid!
Nu behöver man knappast berätta för någon. Det syns. Syns och känns kan jag tala om. Han sparkar inte så mycket längre men han knölar runt, sträcker ut benen och kommer hela tiden åt en nerv som gör så förbaskat ont.
Han får gärna komma ut nu men det är hela 17 dagar kvar till beräknad förlossning. 7 dagar kvar om man räknar från när jag hade ägglossning och 0 dagar kvar om man skulle få för sig att räkna från senaste mens så han kan ju i princip komma när som helst.

Men allt är klart inför hans ankomst, allt utom spjällsängen som vi inte burit upp från källaren än. Men den är på plats på två minuter så.
Men alla hans små kläder är tvättade, hans rum är klart, hans vagn är fixad, blöjor och allt sånt praktiskt är också införskaffat. Allt som saknas nu är liten bebis.

I hallen står BB-väskan packad och klar så nu är det bara att köra.. Synd att jag inte kan bestämma det själv dock utan man måste tydligen vänta på att plutten ska bli redo och vilja komma ut av sig själv.
Jag orkar inte vänta mer! Det känns som om det enda jag gör är att vänta. Och den som säger "densom väntar på något gott väntar aldrig förlänge" kommer få en smocka! Vi har väntat i 5 år! Det är alldeles för länge för mitt stackars tålamod!

Sämsta dagen ever!

I 5 år har vi väntat på det här lilla Knyttet som bor i min mage. Nu är det bara veckor eller kanske dagar kvar. Han är ju helt klar, redo att komma ut men han är där inne och myser medan jag vaggar omkring och är sjukt trött på att vara gravid.
Jag som lovade mig själv att aldrig klaga på att vara gravid om det någonsin skulle hända, minns hur arg jag kunde bli på personer som klagade över deras graviditeter, Hallå!! Ni kan ju i alla fall bli gravida! Men nu är jag här själv, bara gnäller och klagar.
Det värsta är ändå att jag i stort sett har haft en väldig bra graviditet så jag vet inte riktigt varför jag klagar. Jag är bara trött på att vara gravid, alla de här småsaker som att inte kunna äta vad jag vill eller att alltid vara trött och grinig.

I alla fall, idag har jag haft en riktigt dålig dag. Har sovit så dåligt, vaknat flera gånger under natten och när jag vaknar måste jag upp och kissa. Sen har jag legat och vridit och vänt mig, somnat en stund för att sedan vakna igen och behöva gå på toaletten.
Hela natten gjorde mig helt matt, speciellt i huvudet. Så jag kom liksom aldrig upp ur sängen. Min kära make fick komma in med mat till mig så att jag skulle få i mig något. Efter att jag ätit lite somnade jag igen.

Nu har jag missat hela dagen i princip men jag mår mycket bättre. Huvudet hänger inte med än dock. Skulle göra pannkakor men glömde mjölet då det blev världens äckligaste omeletter i stället. Men jag var för trött för att bli grinig så jag åt dem ändå.
Sitter och önskar att jag hade ork och lust att göra något här hemma. Diska, baka bröd eller städa lite. Men det enda jag orkar göra är att pärlplatta. En helt lagom hjärndöd sysselsättning för mig just nu.

 

Det syns inte på bilden men det är sånna där minipärlplattor så resultatet blir hur gulligt som helst. Man får dock sitta med pinsett för att inte förstöra allt med klumpiga fingrar. 

Saker och ting på sin plats!

 Nu händer det äntligen lite saker med barnrummet här hemma. Har ju som sagt äntligen blivit klara med själva tapetseringen och målningen. Nu har vi börjat med inredningen. Litegrann i alla fall, lillen har ju inte kommit än och jag antar att allt kommer falla på plats förr eller senare. Men just nu ser det ut såhär:

Japp, Cirkustema var det ja. Minns ni att jag skrev att jag skulle sy gardiner av ett tyg med sagotema? Jag hittade det här festliga karusell-tyget bland mina gömmor och tyckte det passade mycket bättre. I ljusslingan hänger en mobil med lite djur som flyger med ballonger. Den hänger bara där tillfälligt, den ska hänga över skötbordet som vi inte ens har skaffat än. Har ingen plats för skötbord så vi kommer att ha ett litet improviserat skötbord i köket tills vi har fixat med badkar och får plats med ett på toaletten.

I alla fall, vi kommer ha en spjällsäng i sovrummet men har även denna vaggan i Knyttets rum. Helt enkelt för att han ska kunna vänja sig vid att sova därinne också. Sen när han blir tillräckligt stor för egen säng kommer vi att åka och köpa en tillsammans, så får han välja själv.
Jag har inte tagit någon förebild på vaggan för den hade något hiskeligt fult och äckligt syntetstyg i blått och rosa men det har jag sytt om.

Byrån har jag visat innan men nu har den kommit till sin rätta plats. Nu är den sprängfylld med små nytvättade kläder, redo för sin nya ägare! Har köpt så mycket och fått massa fint så vi kommer inte behöva köpa kläder på ett år. Så blir det när man är "sist" ut med att skaffa bebis i bekantskapskretsen. 

 Denna fina hängaren köpte min mamma innan till oss innan hon ens visste färgerna. Å andra sidan känner hon väl mig efter snart 30 år och dessutom visste hon såklart vilket tema vi hade valt till rummet. Hon har ju sett tapeter och sånt innan de kom upp på väggen.

Och tillsist, den söta lilla vagnen som jag har fixat med. Min mamma som har stickat filten så att lilla Knyttet inte ska frysa. På baksidan har hon sytt fast ett handdukstyg med så den kan fungera som en extra handduk eller att byta blöja på också. Hur praktiskt som helst, hon är så smart min lilla mamma.

Insåg förresten att det var lite för avancerat för mig att sy nytt tyg till sufletten så jag klippte helt sonika ut lite moln i vitt tyg och limmade fast i stället. Det går ju att sy om hela inredningen och plocka isär och grejer men sånt är för riktigt avancerade pysslare, jag skulle nog bara gråta mig igenom ett helt sånt projekt.

Ja, och nu är det bara lilla Hugo som fattas!